hemkontoprivata meddelandenforumchatreglerlogga ut

Logga in
Alias

Lösenord

Har du inget medlemskap än? Du kan bli medlem här.

  
dot DID och (dissociativa psykoser) - schizofrenins positiva symptom

Information och Fakta

Ett stycke ur boken "Psykoterapi vid dissociativa störningar"



- Många patienter med DID uppfyller DSM-IV kriterierna för schizofreni därför att de upplever hörselhallucinationer, störningen är kronisk och funktionsnedsättande; dessutom är inte exklusionskriterierna för schizofreni uppfyllda.
Personer med DID uppfyller därutöver ofta kriterier för egentlig depression, men den diagnosen tar inte hänsyn till deras huvudsakliga störning - DID.
Enligt Ross är dissociativ schizofreni en vetenskaplig valid kategori. Han hävdar dessutom att det är den vanligaste undergruppen beskriven i Bleulers text om schizofreni från 1911, varför vi kan ställa oss den intressanta frågan; är DID det som Bleuler kallade schizofreni?
Sannolikt inte, men beskrivningar av långa men framgångsrika terapier med schizofrenipatienter har kanske framför allt gällt patienter med DID, alternativt dissociativ schizofreni.


Den reaktiva dissociativa psykosen skiljer sig från andra psykossjukdomar eftersom patienten upplever dubbla verklighet och har större förmåga att minnas och referera till innehållet i sina vanföreställningar. De hallucinatoriska återupplevandena, de sk flashback upplevelserna upplevs oftast som plågsamma, vilket inte alltid är fallet med hallucinationer vid andra psykostillstånd.



En annan viktig skillnad mellan psykos och höggradig dissociation är, enligt Anstorp att psykotiska patienter oftast bara har hallucinationer i en sinnesmodalitet åt gången. Det är betydligt vanligare att dissociativa patienter har hallucinationer i flera sinnesmodaliteter på samma gång.
De kan till exempel höra plågsamma ljud samtidigt som de kan se skuggor som kryper i synfältets ytterkant.
Om vi håller i minnet att detta drabbar människor som varit med om ytterst skrämmande upplevelser, blir det rimligt.


Anstorp konstaterar att hos en patient som inte har ett akut psykotiskt deliriöst tillstånd (då hallucinationer i flera sinnesmodaliteter förekommer), men har sammansatta hallucinationer, är sannolikheten för dissociativ störning stor.
Detta gäller särskilt om patienten är adekvat i kontakten och hallucinationer påminner om konkreta traumatiserande upplevelser.
Patienter som beskriver att de är plågade av förnedrande röster samtidigt som de ser skuggor röra sig i ytterkanten av synfältet kan ofta, långt innan upplevelsen är integrerad i deras livshistoria, genom hallucinationen beskriva hur de upplevt att de förnedrats och plågats av andra människor. Förekomsten av sådana förnedrande rösthallucinationer ökar ju mer övergrepp en person varit utsatt för. Sambandet mellan hallucinationer och barndomstraumatisering är väl belagt.


Psykotiska symptom kan uppkomma ur ett antal dissociativa mekanismer hos patienter med dissociativa störningar. Patienter med i huvudsak dissociativa störningar har inte samma effekt av antipsykotisk medicin, medan de däremot har god effekt av psykoterapi.
Det förekommer även blandformer av DID och psykossjukdomar. Janssen fann i en studie av 4000 individer ett dos-respons samband mellan barndomstraumatisering och senare psykotiska symptom. Den mest utsatta gruppen uppvisade en 48 gånger större risk än de personer som inte utsatts för trauma under barndomen. Enligt Ross utgör dessa psykobiologiska responser och anpassningar till traumatisering de underliggande orsakerna till både DID och dissociativ psykos. Den senare utmärks av en klinisk bild med minst tre av följande symptom:


Dissociativ amnesi

Depersonalisation

Närvaron av två eller fler distinkta identiteter, eller personlighetstillstånd

Hörselhallucinationer

Massiv samsjuklighet

Grava barndomstrauman


Psykiskt trauma är även vanligare hos patienter med dissociativ psykos än hos personer med andra undergrupper av schizofreni.
Man vet dock redan idag att andelen Schneiderianska symptom ( = schizofrenins positiva symptom) är högre hos personer med DID än hos dem med schizofreni.
Detta leder till paradoxen att ju fler förstarangssymptom för schizofreni en patient uppvisar, ju lägre är sannolikheten för schizofreni.
Däremot ökar sannolikheten för DID.

Ur boken "Psykoterapi vid dissociativa störningar"
Av Anna Gerge


 
Relaterade Länkar
· Mer om Information och Fakta
· Artiklar av Admin


Mest lästa artikel om Information och Fakta:
DID och (dissociativa psykoser) - schizofrenins positiva symptom


Article Rating
Average Score: 5
Röster: 1


Please take a second and vote for this article:

Excellent
Very Good
Good
Regular
Bad


Alternativ

 Utskriftsvänlig sida Utskriftsvänlig sida



  
Hjälpnummer

Nationella hjälplinjen

Jourhavande medmänniska

Kvinnofridslinjen

MIND


Klocka

Nyheter för Dig