hemkontoprivata meddelandenforumchatreglerlogga ut

Logga in
Alias

Lösenord

Har du inget medlemskap Àn? Du kan bli medlem hÀr.

  
dot Minnen av övergrepp kan se helt olika ut

Information och Fakta

Den senaste tiden har debatten om borttrÀngda minnen och falska minnen Äter aktualiserats, i och med att en man av Göteborgs tingsrÀtt dömdes till fÀngelse för sexuella övergrepp pÄ sin dotter.



HOPP Stockholm trÀffar kvinnor, mÀn och transpersoner som lider av psykisk ohÀlsa till följd av sexuella övergrepp. Vi ser med frustration pÄ hur debatten blir begreppsförvirrad och förenklad. Det behövs nyansering för att inte fastna i en polariserad argumentation. Risken med en för ensidig och hÄrt förd debatt Àr att det skapas ett klimat som minskar förstÄelsen för komplex traumatisering.

Detta inlĂ€gg syftar inte till att försvara begreppet ”borttrĂ€ngda minnen”. Granskning av missförhĂ„llanden och oprofessionella behandlingsmetoder Ă€r viktig. Vi Ă€r oroade över hur debatten bedrivs och att konsekvenserna av det drabbar de personer som söker sig till oss.

RÀttsvÀsendet ska bygga pÄ stark rÀttssÀkerhet och sÀkra bevis. Det Àr svÄrt i sexualbrottsmÄl. Hur rÀttssÀkerheten ska mÄnas förtjÀnar en distinkt diskussion, utan att skapa ett generellt misstÀnkliggörande av sexuella övergrepp som framkommer först i vuxen Älder. Detta Àr alltför kostsamt bÄde för individen och för samhÀllet.

Vi ser att bÄde offentlig och privat vÄrd inte har möjlighet att erbjuda specialiserad behandling för traumarelaterad problematik eller tenderar att missa erfarenheter av sexuella övergrepp tidigare i livet nÀr personer söker hjÀlp för mer diffusa symtom. Detta trots forskning om koppling mellan sexuell utsatthet och ohÀlsa. Cirka 70 procent av de som söker sig till HOPP Stockholm uppger att de har sökt vÄrd tidigare, men inte har fÄtt den hjÀlp de behöver. Risken Àr att det rÄdande debattklimatet skapar ytterligare hinder att uppmÀrksamma och behandla konsekvenser av övergrepp under uppvÀxten.

Att vara traumatiserad innebÀr Ä ena sidan att pÄ olika sÀtt stÀndigt bli pÄmind om det som har hÀnt och Ä andra sidan undvika allt som pÄminner om det som har hÀnt, dÄ det Àr för plÄgsamt. Det leder till en begrÀnsad inre och yttre tillvaro, överspÀndhet och konstant stress som kvarstÄr Àven efter att övergreppen upphört. Det kan ta sig uttryck i allt frÄn tydlig psykisk ohÀlsa till ett överdrivet aktivt och prestationsinriktat liv.

Vuxna som minns sexuella övergrepp som barn, minns ett barns upplevelser av nĂ„got obegripligt. VĂ„r erfarenhet Ă€r att minnen av barndomsövergrepp kan skilja sig frĂ„n vardagliga minnen pĂ„ flera sĂ€tt. Minnet formas utifrĂ„n den utvecklingsnivĂ„ barnet befinner sig pĂ„ nĂ€r övergreppen begĂ„s. NĂ€r ett barn kĂ€nner obehag eller hot reagerar det med att söka sig till sin omsorgsperson. Om den som ska skydda och den som utgör hotet Ă€r samma person blir barnet lĂ€mnat i kaos. Stressen i en sĂ„dan situation Ă€r stark. Utöver stressen av sjĂ€lva övergreppet mĂ„ste barnet hantera den motstridiga informationen att Ă„ ena sidan söka sig till den vuxna, Ă„ andra sidan bort frĂ„n den vuxnas hot. Det leder ofta till förvirring, fragmenterade minnen och en stark osĂ€kerhet pĂ„ att vĂ„ga lita pĂ„ den egna upplevelsen av vad som har hĂ€nt. ”Det var jag, men Ă€ndĂ„ inte” Ă€r en vanlig beskrivning av tvivel pĂ„ sina egna, sanna, erfarenheter. SvĂ„righeter att lita pĂ„ sina egna kĂ€nslor Ă€r vanliga konsekvenser av övergrepp som barn. Det kan ta sig uttryck i tankefel som ”det Ă€r mitt fel”, ”det var jag som missförstod” eller försök att intala sig att ”detta har inte hĂ€nt”. DĂ€rför drabbar en onyanserad debatt de personer vi möter extra hĂ„rt.

Att leva under extrem pÄfrestning fÄr effekter pÄ hur hjÀrnans strukturer utvecklas och delar av hjÀrnan som Àr viktiga vad gÀller vÄrt minne pÄverkas. I ett skarpt lÀge fokuserar hjÀrnan inte pÄ analys och sammanhang över tid. Vissa delar avskÀrmas tillfÀlligt för att fokusera pÄ att lösa situationen genom kamp, flykt eller total passivitet. Vanligtvis gÄr faran över, vi Àr omtumlade men snart ÄterhÀmtar vi oss och kan sortera in det vi har varit med om i ett större sammanhang av tid och rum. Det Àr denna spontana ÄterhÀmtning som inte sker vid upprepad och/eller allvarlig utsatthet. DÀrför Àr minnen av övergrepp svÄra att hantera och inte alltid verbalt ordnade i tid och rum.

Vi önskar mer fokus pÄ sammanhanget mellan neurobiologi, utvecklingspsykologi och hur extrem stress pÄverkar hela vÄrt kognitiva fungerande. Kunskap om hur utsatthet pÄverkar den omogna hjÀrnans funktioner, dÀribland minnessystemet Àr tyvÀrr allt för frÄnvarande i debatten. Enkelhet Àr tilltalade, framför allt i mediala sammanhang, men det Àr riskfyllt nÀr psykologiska fenomen framstÀlls som svartvita. Det Àr vare sig rimligt att tolka alla minnen för objektiv sanning, eller att tolka alla minnen för fantasier om de inte alltid varit tydliga och sorterade för oss. Minnessystemet Àr mer komplext Àn sÄ, vilket lÀtt tappas bort i ett hÀtskt debattklimat.

LISA KRON SABEL, leg. psykolog
JULIA MATRIS RIBBING, verksamhetsledare med grundlÀggande psykoterapiutbildning
ANN GUSTAFSSON, leg. psykolog
HELENA STRÖMSTEDT, beteendevetare med grundlĂ€ggande psykoterapiutbildning
LINDA LUNDMARK, socionom med grundlÀggande psykoterapiutbildning
FRIDA HALLÉN, ordförande, HOPP Stockholm

KĂ€lla: SvD



 
Relaterade Länkar
· Mer om Information och Fakta
· Artiklar av Admin


Mest lästa artikel om Information och Fakta:
DID och (dissociativa psykoser) - schizofrenins positiva symptom


Article Rating
Average Score: 0
Röster: 0

Please take a second and vote for this article:

Excellent
Very Good
Good
Regular
Bad


Alternativ

 Utskriftsvänlig sida Utskriftsvänlig sida


Sorry, Comments are not available for this article.

  
Hjälpnummer

Nationella hjälplinjen

Jourhavande medmänniska

Kvinnofridslinjen

MIND


Klocka

Nyheter för Dig