hemkontoprivata meddelandenforumchatreglerlogga ut

Logga in
Alias

Lösenord

Har du inget medlemskap än? Du kan bli medlem här.

  
dot Minnen av övergrepp kan se helt olika ut

Information och Fakta

Den senaste tiden har debatten om bortträngda minnen och falska minnen åter aktualiserats, i och med att en man av Göteborgs tingsrätt dömdes till fängelse för sexuella övergrepp på sin dotter.



HOPP Stockholm träffar kvinnor, män och transpersoner som lider av psykisk ohälsa till följd av sexuella övergrepp. Vi ser med frustration på hur debatten blir begreppsförvirrad och förenklad. Det behövs nyansering för att inte fastna i en polariserad argumentation. Risken med en för ensidig och hårt förd debatt är att det skapas ett klimat som minskar förståelsen för komplex traumatisering.

Detta inlägg syftar inte till att försvara begreppet ”bortträngda minnen”. Granskning av missförhållanden och oprofessionella behandlingsmetoder är viktig. Vi är oroade över hur debatten bedrivs och att konsekvenserna av det drabbar de personer som söker sig till oss.

Rättsväsendet ska bygga på stark rättssäkerhet och säkra bevis. Det är svårt i sexualbrottsmål. Hur rättssäkerheten ska månas förtjänar en distinkt diskussion, utan att skapa ett generellt misstänkliggörande av sexuella övergrepp som framkommer först i vuxen ålder. Detta är alltför kostsamt både för individen och för samhället.

Vi ser att både offentlig och privat vård inte har möjlighet att erbjuda specialiserad behandling för traumarelaterad problematik eller tenderar att missa erfarenheter av sexuella övergrepp tidigare i livet när personer söker hjälp för mer diffusa symtom. Detta trots forskning om koppling mellan sexuell utsatthet och ohälsa. Cirka 70 procent av de som söker sig till HOPP Stockholm uppger att de har sökt vård tidigare, men inte har fått den hjälp de behöver. Risken är att det rådande debattklimatet skapar ytterligare hinder att uppmärksamma och behandla konsekvenser av övergrepp under uppväxten.

Att vara traumatiserad innebär å ena sidan att på olika sätt ständigt bli påmind om det som har hänt och å andra sidan undvika allt som påminner om det som har hänt, då det är för plågsamt. Det leder till en begränsad inre och yttre tillvaro, överspändhet och konstant stress som kvarstår även efter att övergreppen upphört. Det kan ta sig uttryck i allt från tydlig psykisk ohälsa till ett överdrivet aktivt och prestationsinriktat liv.

Vuxna som minns sexuella övergrepp som barn, minns ett barns upplevelser av något obegripligt. Vår erfarenhet är att minnen av barndomsövergrepp kan skilja sig från vardagliga minnen på flera sätt. Minnet formas utifrån den utvecklingsnivå barnet befinner sig på när övergreppen begås. När ett barn känner obehag eller hot reagerar det med att söka sig till sin omsorgsperson. Om den som ska skydda och den som utgör hotet är samma person blir barnet lämnat i kaos. Stressen i en sådan situation är stark. Utöver stressen av själva övergreppet måste barnet hantera den motstridiga informationen att å ena sidan söka sig till den vuxna, å andra sidan bort från den vuxnas hot. Det leder ofta till förvirring, fragmenterade minnen och en stark osäkerhet på att våga lita på den egna upplevelsen av vad som har hänt. ”Det var jag, men ändå inte” är en vanlig beskrivning av tvivel på sina egna, sanna, erfarenheter. Svårigheter att lita på sina egna känslor är vanliga konsekvenser av övergrepp som barn. Det kan ta sig uttryck i tankefel som ”det är mitt fel”, ”det var jag som missförstod” eller försök att intala sig att ”detta har inte hänt”. Därför drabbar en onyanserad debatt de personer vi möter extra hårt.

Att leva under extrem påfrestning får effekter på hur hjärnans strukturer utvecklas och delar av hjärnan som är viktiga vad gäller vårt minne påverkas. I ett skarpt läge fokuserar hjärnan inte på analys och sammanhang över tid. Vissa delar avskärmas tillfälligt för att fokusera på att lösa situationen genom kamp, flykt eller total passivitet. Vanligtvis går faran över, vi är omtumlade men snart återhämtar vi oss och kan sortera in det vi har varit med om i ett större sammanhang av tid och rum. Det är denna spontana återhämtning som inte sker vid upprepad och/eller allvarlig utsatthet. Därför är minnen av övergrepp svåra att hantera och inte alltid verbalt ordnade i tid och rum.

Vi önskar mer fokus på sammanhanget mellan neurobiologi, utvecklingspsykologi och hur extrem stress påverkar hela vårt kognitiva fungerande. Kunskap om hur utsatthet påverkar den omogna hjärnans funktioner, däribland minnessystemet är tyvärr allt för frånvarande i debatten. Enkelhet är tilltalade, framför allt i mediala sammanhang, men det är riskfyllt när psykologiska fenomen framställs som svartvita. Det är vare sig rimligt att tolka alla minnen för objektiv sanning, eller att tolka alla minnen för fantasier om de inte alltid varit tydliga och sorterade för oss. Minnessystemet är mer komplext än så, vilket lätt tappas bort i ett hätskt debattklimat.

LISA KRON SABEL, leg. psykolog
JULIA MATRIS RIBBING, verksamhetsledare med grundläggande psykoterapiutbildning
ANN GUSTAFSSON, leg. psykolog
HELENA STRÖMSTEDT, beteendevetare med grundläggande psykoterapiutbildning
LINDA LUNDMARK, socionom med grundläggande psykoterapiutbildning
FRIDA HALLÉN, ordförande, HOPP Stockholm

Källa: SvD



 
Relaterade Länkar
· Mer om Information och Fakta
· Artiklar av Admin


Mest lästa artikel om Information och Fakta:
DID och (dissociativa psykoser) - schizofrenins positiva symptom


Article Rating
Average Score: 0
Röster: 0

Please take a second and vote for this article:

Excellent
Very Good
Good
Regular
Bad


Alternativ

 Utskriftsvänlig sida Utskriftsvänlig sida


Sorry, Comments are not available for this article.

  
Hjälpnummer

Nationella hjälplinjen

Jourhavande medmänniska

Kvinnofridslinjen

MIND


Klocka

Nyheter för Dig