DID och (dissociativa psykoser) - schizofrenins positiva symptom
Datum: Thursday 08 July @ 01:55
Ämne: Information och Fakta


Ett stycke ur boken "Psykoterapi vid dissociativa störningar"



- MÄnga patienter med DID uppfyller DSM-IV kriterierna för schizofreni dÀrför att de upplever hörselhallucinationer, störningen Àr kronisk och funktionsnedsÀttande; dessutom Àr inte exklusionskriterierna för schizofreni uppfyllda.
Personer med DID uppfyller dÀrutöver ofta kriterier för egentlig depression, men den diagnosen tar inte hÀnsyn till deras huvudsakliga störning - DID.
Enligt Ross Àr dissociativ schizofreni en vetenskaplig valid kategori. Han hÀvdar dessutom att det Àr den vanligaste undergruppen beskriven i Bleulers text om schizofreni frÄn 1911, varför vi kan stÀlla oss den intressanta frÄgan; Àr DID det som Bleuler kallade schizofreni?
Sannolikt inte, men beskrivningar av lÄnga men framgÄngsrika terapier med schizofrenipatienter har kanske framför allt gÀllt patienter med DID, alternativt dissociativ schizofreni.


Den reaktiva dissociativa psykosen skiljer sig frÄn andra psykossjukdomar eftersom patienten upplever dubbla verklighet och har större förmÄga att minnas och referera till innehÄllet i sina vanförestÀllningar. De hallucinatoriska Äterupplevandena, de sk flashback upplevelserna upplevs oftast som plÄgsamma, vilket inte alltid Àr fallet med hallucinationer vid andra psykostillstÄnd.



En annan viktig skillnad mellan psykos och höggradig dissociation Àr, enligt Anstorp att psykotiska patienter oftast bara har hallucinationer i en sinnesmodalitet Ät gÄngen. Det Àr betydligt vanligare att dissociativa patienter har hallucinationer i flera sinnesmodaliteter pÄ samma gÄng.
De kan till exempel höra plÄgsamma ljud samtidigt som de kan se skuggor som kryper i synfÀltets ytterkant.
Om vi hÄller i minnet att detta drabbar mÀnniskor som varit med om ytterst skrÀmmande upplevelser, blir det rimligt.


Anstorp konstaterar att hos en patient som inte har ett akut psykotiskt deliriöst tillstÄnd (dÄ hallucinationer i flera sinnesmodaliteter förekommer), men har sammansatta hallucinationer, Àr sannolikheten för dissociativ störning stor.
Detta gÀller sÀrskilt om patienten Àr adekvat i kontakten och hallucinationer pÄminner om konkreta traumatiserande upplevelser.
Patienter som beskriver att de Àr plÄgade av förnedrande röster samtidigt som de ser skuggor röra sig i ytterkanten av synfÀltet kan ofta, lÄngt innan upplevelsen Àr integrerad i deras livshistoria, genom hallucinationen beskriva hur de upplevt att de förnedrats och plÄgats av andra mÀnniskor. Förekomsten av sÄdana förnedrande rösthallucinationer ökar ju mer övergrepp en person varit utsatt för. Sambandet mellan hallucinationer och barndomstraumatisering Àr vÀl belagt.


Psykotiska symptom kan uppkomma ur ett antal dissociativa mekanismer hos patienter med dissociativa störningar. Patienter med i huvudsak dissociativa störningar har inte samma effekt av antipsykotisk medicin, medan de dÀremot har god effekt av psykoterapi.
Det förekommer Àven blandformer av DID och psykossjukdomar. Janssen fann i en studie av 4000 individer ett dos-respons samband mellan barndomstraumatisering och senare psykotiska symptom. Den mest utsatta gruppen uppvisade en 48 gÄnger större risk Àn de personer som inte utsatts för trauma under barndomen. Enligt Ross utgör dessa psykobiologiska responser och anpassningar till traumatisering de underliggande orsakerna till bÄde DID och dissociativ psykos. Den senare utmÀrks av en klinisk bild med minst tre av följande symptom:


Dissociativ amnesi

Depersonalisation

NÀrvaron av tvÄ eller fler distinkta identiteter, eller personlighetstillstÄnd

Hörselhallucinationer

Massiv samsjuklighet

Grava barndomstrauman


Psykiskt trauma Àr Àven vanligare hos patienter med dissociativ psykos Àn hos personer med andra undergrupper av schizofreni.
Man vet dock redan idag att andelen Schneiderianska symptom ( = schizofrenins positiva symptom) Àr högre hos personer med DID Àn hos dem med schizofreni.
Detta leder till paradoxen att ju fler förstarangssymptom för schizofreni en patient uppvisar, ju lÀgre Àr sannolikheten för schizofreni.
DÀremot ökar sannolikheten för DID.

Ur boken "Psykoterapi vid dissociativa störningar"
Av Anna Gerge





Den här artikeln kommer frćn we DID it ~ mötesplats för DID/PTSD/DDNOS
http://www.wedidit.se

Adressen till denna artikel är:
http://www.wedidit.se/modules.php?name=News&file=article&sid=28